eklidendprao

Jag vaknade tidigt för att försäkra mig om att hinna i tid. Man vill ju aldrig komma försent men första dagen känns ändå som den viktigaste att komma i tid på. (Man vill ju göra ett gott intryck). Nervös väntade jag ensam på tåget och smsade med en vän som tröst. Då kändes det lite bättre. När jag kom fram och stod utanför min praoplats var klockan endast 20 i 10. Jag vågade inte gå fram till dörren först men när jag plötsligt såg två tjejer öppna dörren skyndade jag mig fram och sa "Hej!".

Det första den ena tjejen sa var "Hej! Är det du som ska prao hos oss." och jag svarade "Aaa" och hon visade mig in med en hand-gest. Butiken var mindre än jag väntat mig och fullproppad med prylar. De presenterade sig och jag mig. Tjejen som visade mig in heter Daisy och den andre heter Isabelle.  Daisy berättade att hon skulle jobba med mig här idag och att Isabelle jobbar i Amandas shop som ligger ungefär en och en halv gata bort (tar ca 1 min att gå dit).

Jag följde med Daisy uppför trappan till den lilla övervåningen där "förrådet" är. Där finns även en toalett, en diskbänk och två fotöljer samt ett bord att äta vid. Detta är "personalrummet" så att säga. Jag lade mina saker i ena fotöljen och gick ner för trappan igen till själva "affären".

Innan vi skulle öppna affären gick vi alla tre bakom ett skynke och tog varsin stor kartong (ca 20 cm kortare än mig!) som var fullproppade med ihop-plattade kartonger och så bar vi ned dem för 3 st trappor. Sedan gick vi upp igen och hämtade två stora svarta sopsäckar som vi också bar ned.

Vi tog alltihop och gick en bit i en korridor och ställde in allt i en hiss. Hissen skulle skjutsa ner detta en våning men den ville inte fungera så vi tog ut allting och JAG fick bära ned allt för en spiraltrappa. När jag burit ned kartongerna kastade de ner sopsäckarna för halva trappan och jag gick upp och tog ned dem. Vi sorterade allt i miljörummet och återvände till butiken.

Väl uppe i butiken var det dags att öppna. Jag fick då lära mig hur det skulle se ut när det var öppet. En dalahäst som håller upp dörren, en vimpel på väggen (höger sida utifrån), en pippiflagga på andra väggen och på varsin sida av dörren skulle det stå sådana där "snurrställ". På höger sida en med barn strumpor och på vänster sida en med kort. När vi höll på att öppna kom min handledare Anki förbi och presenterade sig. Hon berättade att hon bara kommer att vara i butiken då och då. Sedan for hon iväg igen på sina dagliga ärenden och möten och Isabelle gick till shoppen. Kvar var jag och Daisy.

Ett tag var det tomt i butiken och då gick jag runt och bekantade mig med sakerna som fanns och de olika märkerna som de har (som jag fortfarande inte kan efter en hel vecka!). de har pippi-saker, barbapappa-saker, sånna där vita träbokstäver med t.ex. texten "Home", älg-saker(nyckelringar, örhängen, glas), mumin-saker och massvis med små roliga saker, så som kort med roliga texter. De har även de vanligaste sakerna som finns i turistbutiker, d.v.s. Kylskåpsmagneter & Nyckelringar. OCH SJÄLVKLART nu innan påsk, KYCKLINGAR! (färglatt, glaserad, kermik).

Strax efter att vi öppnat kom det massor av kunder. När de första kunderna kom höll jag på att sopa golvet och under mittenbordet med "småprylar" av alla blandade sorter/märken. Jag vart lite nervös när kunderna frågade mig saker som t.ex. Den vanligaste frågan av turister: What`s the price? och: Har ni några andra sorter?/färger? eller: Har ni en likadan fast med en annan text? Det var ju min första dag så jag visste inte vart allt fanns eller vad som fanns. Men nu har det gått en vecka och jag vet nästan precis vart allt finns. Ibland när det kommer leverans eller när t.ex. Chefen Anki placerar om något är det jag av alla anställda som har mest koll. :D HAHA! Det är lite roligt tycker jag. Och när de frågar mig "Vet du om det finns flera sånna här" och jag svarar "Nej, jag har kollat och de är slut och vi ska inte beställa fler enligt Anki." HAHA! Det är ju kul!

Hur som helst, under dag ett fick jag sopa, damma, prismärka saker, fixa snyggt och hämta saker ifrån förrådet (där nästan allt är i kartonger)som behövdes fyllas på nere i butiken. (Det är en av de roligaste sakerna att göra tycker jag.) Det låter kanske lite konstigt men med tanke på det man får göra så är det nog det roligaste. Fast i början var det lite svårt att hitta allt. När Daisy sa "Eline, kan du hämta en sån här muminkopp, den finns i rummet längst in i mittenhyllan." Så gick det bra att hitta dit (första gången jag hämtade något var detta!) men när jag kom fram till hyllan och såg alla kartonger med... FINSK TEXT! blev jag lite nervös. Som tur var visste jag vad just denna figur ur muminfamiljen hette, på finska! :D Men jag var tvungen att flytta på några kartonger för att komma fram till den. Det har även hänt att jag sett kartongen längst ned och sedan flyttat på alla övanför och när jag äntligen ska ta den upptäckt att den var tom... Då blir man liiite irriterad...

Under dagen kom även tre stora, tunga kartonger i leverans. Vi öppnade dem och alla var fyllda med skor! Både jag och Daisy blev förvånade och rynkade på ögonbrynen. Daisys uttryck var "meh, va e de här?) Sedan tog hon upp telefonen och ringde Anki ca 7 gånger utan svar. Sedan hittade hon beställningsorden och vi räknade allt per sort och storlek så att allt stämde med beställningen. När det var klart och allt stämde ställde vi in det i en liten hiss som går upp till andra våningen som används som förråd för tillfället. (Allt ska ut därifrån för vi behöver den för att frakta tunga varor upp och ner.)

När det var klart fortsatte vi att jobba och jag fick dessutom ta betalt av en kund en gång och lämna först 1, sedan 2, totalt 3 stora påsar fyllda med varor till Amandas shop där Isabelle jobbar. Detta har jag gjort några gånger nu under prao-vecka nr. 1 (v.13). Jag har till och med, (håll i hatten nu!) fått lämna Findus 8 år, Ankis svarta labrador till shoppen min första dag och idag, första dagen på prao-vecka ner. 2 (v.14) HAHA! :) Han är jätte snäll iallafall så det gick bra. Tänk om jag skulle ha tappat honom... Då skulle chefen inte bli glad...

När jag lämnade hunden gick Daisy hem för att hämta sina barn på dagis och när jag kom tillbaka sa Anki som skulle stänga denna dag, att jag fick gå hem fast klockan bara var 20 över 3 och jag skulle egentligen sluta 4. Återigen,

Tack Anki!

Jaa, det var dag ett och även lite om vad jag gjort under hela veckan för man gör i princip nästan samma saker varje dag. Nu har en ny vecka precis börjat och det känns kul men samtidigt jobbigt. Det som gör det kul är nog mina "Kollegor". De är så trevliga, snälla och glada och alla känns så nära, som en liten familj. Det är kul att man känner sig så trygg hos dem efter endast en vecka. Jag lär mig ganska mycket på min praoplats även om man inte tror att det finns så mycket att lära sig i en butik. Mer om detta i nästa inlägg! :)

Hoppas att alla ni andra har det bra! och trivs lika bra som jag med era "kollegor".

och jag vet, lång text igen... Men ni känner mig, jag skriver nästan alltid långa texter! ;)  //Eline